Anonym bloggare

Tänker just nu att det varit bra praktiskt att vara anonym bloggare vissa dagar. Det skulle ha gjort att jag just nu kunnat få berätta om hur frustrerad jag känner mig. Bara fått ge liv åt alla förbaskade tankar om varför gör han inte si trots att jag gör så och hur jävla svårt ska det få vara att bara få träffa en person. Det handlar ju bara om att två personer ska befinna sig på samma plats samtidigt, svårare än så är det inte! Men nu är jag ingen anonym bloggare så jag får glatt hålla min mun stängd här på bloggen. Skit också.

Hur fan visste du det?

Gänget bakom partyspelen Knäppgök och Våghals (se tidigare inlägg om dem spelen) kommer i december med ett nytt spel. Denna gång ställs frågorna som ingen annan frågar. Det ges svar som kan helst skulle förbli osagda. Alla vet vi en massa konstiga saker och jag skulle gissa att det kan bli både pinsamt och roligt när vi får frågan - Hur fan visste du det?

Läs mer om spelet här
http://www.abracadabra.se/Hurfanvisstedudet.htm

Mia Törnblom om självkänsla

Idag blir det föreläsning med Mia Törnblom efter lunchen. Ska bli både roligt och intressant, kanske berättar mer om det sen. Annars så får ni hålla till godo med ett bra citat från henne: "En människa kan göra fel, men en människa kan aldrig vara fel."

En annan sak jag vill säga är tack för snälla och duktiga chefer!

Så det kändes bra

Nu har jag plockat i ordning, dammsugit och tvättat i badrummet (obs inte kalkat av duschen än, bara toaletten lite). Har dessutom vädrat lite så nu är både sinne och lungor i bättre skick för att plugga. Åter till artiklarna i Management Consulting.

Ps. Det är otroligt vackert utanför mitt fönster nu. Riktigt höstfint. Passar så bra att jag spelar Ally McBeal-låtar då, känns mysigt på nåt sätt. Om bara ryggontet kunde släppa så skulle det här vara en väldigt fin stund. Nu är den bara halvfin ;)

Grattis du får städa!

Sitter här och funderar på om detta är en vanlig tanke bland unga kvinnor: Om du pluggar duktigt nu så får du lov att städa sen. Om inte så är jag nog ingen vanlig ung kvinna, för det är just så jag tänker för tillfället. På måndag har jag tenta och plugga inför denna är verkligen ett stort BORDE. Det finns ju dock så mycket annat jag hellre gör, såsom leker vid datorn, funderar på annat viktigt som jobb och framtid, eller städar och plockar. Jag tycker om att ha det fint omrking mig och just nu är det inte fint (inte tillräckligt med mina mått mätt i alla fall). Det behövs dammsugas, det behövs plockas, en trådbacksställning ska byggas ihop och pusslas in i garderoben i hallen, det ska diskas etc etc. Är till och med grymt sugen på att avkalka duschen! Jag brukar rättfärdiga mitt städande på olämliga tider, dvs pluggtider, med att jag studerar bättre när det är ordning och reda, men vet inte om det är helt sant. Skulle snarare tro att jag städar hellre än plugga and that's it. Senaste dagarna har jag dock bestämt mig för att avstå från rengöringen och tvinga mig själv att låta allt vara, men nu börjar helgen komma och jag funderar på att lyxa till lite. Jag menar några tag med dammsugaren och disktrasan kan väl inte ta så lång tid :) Undrar om jag ska passa på att byta överdrag på soffan också och göra höst, kommer ju ändå ha lika fullt upp ända in i november och kan väl inte avstå från allt hemmapiffande tills dess. Inredning är mitt kall och sådana ska man lyssna på ;)

Mailnostalgi en oktoberkväll

Saker som gamla brev, vykort och inbjudningar hittas oftast sparade i lådor hemma hos folk. Syftet är för de flesta att kunna plocka fram dessa åldrade ting i tid och otid och bli nostalgiska. Med datoråldern och en kommunkation som snarare består av mail och sms så blir minnena i lådan bara färre och färre. Inkorgen på mailen rensas allt eftersom och mobiltelefonen kan inte behålla en bråkdel av alla sms du skulle vilja spara. Kanske tänker du som jag att det är bra att rensa ut det gamla, lägga vissa minnen lite bakom sig och göra plats för det nya.

Det finns dock vissa saker jag sparar. På min huvudmail (har tre adresser) så finns det mappar för skola, jobb, kurser som kommit och kurser som gått. Sen finns det några personer som fått egna mappar. Bästa vännen som flänger världen runt och sen han med dem roliga mailen. Han fick direkt en egen mapp, för mail som får mig att skratta högt i ett kontorslandskap fylt av frågande kollegor måste sparas. Det är inte så att jag går tillbaka och läser dem ofta, men möjligheten om jag skulle vilja finns där. Idag ville jag. Mitt i tankarna om vilken del i pluggandet som skulle göras nu, om tv:n skulle tittas på eller inte så infann sig viljan.

Det blev lite nostalgisk. Lite mysig och ett och annat leende på kvällskvisten. Han är rolig, överraskar mig gång på gång i vad han skriver och lockar verkligen fram skrivandet hos mig. Han är riktigt snygg också, men det framgår ju inte av mailen ;) Kom på att jag skulle blogga om det här eftersom han i ett av mailen pratade om min blogg. Jag undrar om han fortfarande läser, fast tror nog inte han har tid just nu.

Krönikan publicerad

http://www.uppsalavimmel.se/pages.view.php?id=8

Här är min krönika om självkänsla. Plus en ful bild - här lämnar vi ut oss ;)

Höstmorgon

Termometern visar bara fem grader och mörkret ligger tjockt  mot mina fönster. Det är höst. Den här morgonen är det verkligen höst. Jag är tröttare än Snövits Trötter och kroppen känns tung. Veronica Maggios ljuva stämma rullar ur högtalarna men inget tycks göra mig piggare. Tanken på att det bara bli mörkare nu känns skrämmande. Visst kan hösten innebära soffmys, lövkrig och gosiga promenader. Men sällan för mig.


Utbytesstudent i Gävle

Det är lite spännande här. Allt är nytt, människorna, stolarna, datorerna och det lånade lösenordet, maten. Några känner jag igen, dem flesta inte. Här läser nästan alla studenter på samma område, det är inte som i Uppsala där vi är separerade till max (minns knappt när jag såg en teknolog senast). Det är ganska lugnt här, avslappnat. I biblioteket får man prata med varandra och det finns inga skyltar om att mobiltelefoner eller dryck är förbjudet. Det är lite kallt här i biblioteket, precis som jag hade hört, men i utbyte är det ljust och luftigt och det finns mysiga fåtöljer man kan krypa upp i längs dem stora fönstren. Jag blev trött efter maten och det är därför jag leker en stund vid datorn, nu ska jag dock gå tillbaka till mina artiklar i management consulting. Jag ska plugga duktigt som sig bör när man är utbytesstudent i Gävle för en dag. 

Funderar på att göra en Schulman

Alex Schulman har slutat blogga. Karolina Lassbo har slutat blogga. Nu överväger även jag att sluta upp med detta. I mitt fall beror det varken på att bloggen blivit mitt liv (Schulman) eller att en ny karriär kommit i min väg (Lassbo). För mig så är det en kombination av pressen om att jag ska skriva något intressant, roligt och tänkvärt och att detta i nuläget ska skrivas för några lätt räknade personer. Besöksantalet på denna blogg är i mina ögon skrämmande lågt. Innan jag började blogga så skrev jag krönikor och jag tror att det är dit jag ska gå tillbaka. I krönikorna kan jag både vara rolig, intressant och tänkvärd eftersom krönikorna skrivs för att det finns något att säga inte tvärtom. Skrev för några veckor sedan en krönika om självkänsla som snart ska läggas ut på uppsala.com och uppsalavimmel.se och tanken är att jag sen ska fortsätta skriva krönikor där. Så tror att jag åtminstone för tillfället sparar den inspiration jag får till framtida krönikor och tänker över om det här med bloggandet verkligen är värt att hålla på med. Om någon skulle motsätta sig mitt troliga beslut så varsågod att säg till, men med tanke på hur få ni läsare är så väntar jag mig varken läsarstorm eller protestlistor.


Pusselbitar

Om livet består av pusselbitar och att finna dem är vägen till att förstå sitt liv, så tror jag att jag hittat ännu en bit i mitt pussel. Igår kväll föll den på plats, biten som berättar varför jag inte trivs med studierna, biten som förklarar varför vissa saker intresserar mig så mycket och andra inte. Det var skönt, det känns befriande. Att förstå sig själv är ett mål för många och varje litet steg närmare det skänker mer och mer balans och harmoni i livet. Alla är inte menade att göra allt, men det finns något alla kan göra. Jag tror mig nu ha förstått sambandet mellan vad jag tycker om att göra och varför. Jag vet nu varför vissa saker intresserar mig och andra inte. Varför vissa universitetskurser väcker stort intresse medan andra kan sovas igenom. Jag vet det, jag förstår och det ger frid. Det löser inte min omedelbara situation med frustration över liv och leverne, men det skapar ett lugn. Och det är en bra bit på vägen mot lycka och tillfredsställelse med vart du befinner dig och är på väg
.