Tidholms tankar

Sahara Hotnights sjunger att Tokyo är den ensammaste staden av alla, kanske är det så inte vet jag - japanskorna i min klass är då i alla fall mer än trevliga och välkomnande. Just nu tycker jag dock att Paris kvalar in som jäckligt ensamt, i alla fall för min del. Igår och imorse så hade jag mer än gärna packat mina saker och tagit första flyg hem för att vara i denna stora stad utan vänner är allt annat än kul. Nu känns det lite bättre, men långt ifrån bra. Hade jag haft Internet hemma så hade det ju underlättat enormt eftersom jag då kan prata med folk när jag sitter hemma hela kvällarna. Men nej då så bra ska jag visst inte ha det.

Min rumskompis är jättesnäll, men nästan aldrig hemma och eftersom vi är så väldigt olika så tror jag inte vi kommer hitta på särskilt mycket tillsammans. I min klass så går det mest japaner och andra som knappt kan engelska (och är lite svårt att lära känna varann på mycket knackig franska från båda håll) och folk kommer och går hela tiden. Har fått kontakt med en svensk tjej som jobbar här via en kompis hemma så hoppas på att träffa henne imorgon, men ikväll blir det nog en sväng till Internetstället på gatan. Och franskakurs med tv:n. De fransmän jag redan känner och hoppades kunna träffa en massa när jag är här har jag inte sett ännu, hoppas det blir snart, men jag vet inte. Så just nu är jag jävligt ensam.