Tidholms tankar

Ja så har jag nu äntligen kommit över ett exemplar av Calaisas skiva. Det tog sin tid eftersom dokumentären på SVT2 för några veckor sedan verkar ha fått fler än mig att rusa till skivaffären (skivan kom ut i september, men då var det ingen som frågade efter den enligt expediten) och de troligtvis fick trycka en ny omgång. Det var tur att tjejen i skivaffären lagt undan ett ex åt mig när den kom hem igår för idag när jag kom dit var min skiva den enda dem hade kvar.

Cd:n snurrar på andra varvet inne i datorn just nu. En av låtarna "Hey Girl" har jag haft på hjärnan en längre tid så det var skönt att få lite mer text från den att nynna på, och de andra låtarna håller på att jobba sig in. Jag skulle fortfarande beskriva denna kvartett bestående av två syskonpar, som en blandning mellan Dixie Chicks och The Corrs. Men dem har ändå ett litet eget sound, så de känns absolut inte som kopior. Mysiga melodier kombinerade med bra och ibland igenkännande texter av både sorglig och peppande karaktär.